Nya 3:12-regler 2026 – så maximerar du din utdelning

Från 1 januari 2026 gäller nya utdelnings- och kapitalvinstregler för fåmansföretagare (de så kallade 3:12-reglerna). Men handlar det om enklare 3:12-regler? Förbättrade 3:12-regler? Svar ja på båda frågorna!

3:12 reglerna berör ca 540 000 personer som är delägare i ca 400 000 direktägda fåmansföretag. Fåmansföretagen utgör en betydande del av det privata näringslivet i Sverige med sammanlagt ca 1,6 miljoner anställda. Fåmansföretagen står för ca 37% av den totala omsättningen bland privatägda aktiebolag och 50% av de samlade personalkostnaderna.

Vad ska jag tänka på redan under 2025?

För att maximera utfallet enligt de nya reglerna från 2026 kan och bör du förbereda dig redan under 2025. Detta eftersom

• situationen 1 januari 2026 (aktieägande, familjeförhållande mm) avgör hur beskattningen blir för 2026 enligt 3:12-reglerna
• löneunderlaget under 2025 ligger till grund för eventuell lönebaserad utdelning.

Som du kommer att se i den här artikeln så kan du vidta flera åtgärder för att maximera ditt utdelningsutrymme. Här är några ”highlights”:

• Gift dig. Om du samäger bolaget med någon du kan tänka dig att gifta dig med eller skaffa barn med så blir beräkningen av lönebaserat utdelningsutrymme mycket mer gynnsam om ni är skattemässiga makar. Mätpunkten är 1 januari så se till att gifta dig före årsskiftet (eller skaffa barn med sambon före årsskiftet, men när detta skrivs i september är det för sent att ordna det den vägen – såvida inte barnet redan är på god väg).
• Ägarbolag kan se till att dubbel koncerntillhörighet uppnås, dvs att ett bolag kan räknas som dotterföretag till två ägande bolag. Minoritetsägaren kan t ex avtala med majoritetsägaren för att få röstmajoritet och därmed kan hela löneunderlaget i dotterföretaget nyttjas.
  För att detta ska ge effekt redan för 2026 (löneunderlaget för 2025) brinner det i knutarna, löneunderlaget får bara tas med för den period moder-dotterföretagsförhållandet omfattar.
• Samla delägande i olika bolag till ett holdingbolag om det krävs för att du ska kunna nyttja hela grundbeloppet. Exempelvis faller idén med att alltid ha två bolag när det inte längre finns möjlighet att nyttja dagens förenklingsregel (schablonbeloppsregel) parallellt med huvudregeln med lönebaserad utdelning.
• Kompanjonsägda bolag kan behöva räkna på om kompanjonerna ska direktäga aktier eller äga via egna holdingbolag. Beroende på löneunderlag och hur stora de egna löneuttagen är kan utfallet bli olika bra. Se exemplet längre fram.
• Tänker du göra en intern aktieöverlåtelse men inte kan göra det i början av året så överväg att göra detta genom ett andelsbyte för att inte tappa löneunderlag.

De nya beräkningsreglerna för utdelning

De nya beräkningsreglerna för utdelning för fåmansföretagare innebär sammanfattningsvis att

• nuvarande förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,
• man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp (grundbelopp) per företag på 4 inkomstbasbelopp (motsvarar 322 400 kr för 2026). Grundbeloppet fördelas mellan delägarna utifrån ägarandel. Och för en delägare som äger andelar i flera företag begränsas dennes sammanlagda grundbelopp till 4 inkomstbasbelopp (se exempel längre fram),
• nuvarande löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp (motsvarar 644 800 kr för 2026). Dock kvarstår regeln om att en delägare kan nyttja ett lönebaserat utrymme motsvarande högst 50 gånger den egna eller någon närståendes lön,
• räntebaserat utdelningsutrymme ska beräknas till statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast på den del av omkostnadsbeloppet för aktierna som överstiger 100 000 kr,
• uppräkningsräntan på sparat utdelningsutrymme slopas.

Grundbeloppet om du äger andelar i flera företag

Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela sitt grundbelopp mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp (IBB). Fördelningen mellan företagen ska göras i proportion till ägd andel i respektive företag.

Exempel

En person äger 60% av andelarna i företag X och 100% av andelarna i företag Y. Utan någon begränsning skulle personens totala grundbelopp uppgå till 6,4 IBB, fördelat på 2,4 IBB i företag X (60% IBB) och 4 IBB i företag Y (100% av 4 IBB). För att delägarens totala grundbelopp inte ska överstiga 4 IBB proportioneras grundbeloppet i stället mellan delägarens andelar i företagen.

Delägarens grundbelopp i företag X uppgår till 1,5 IBB (= 60/160 × 4 IBB) medan grundbeloppet i företag Y uppgår till 2,5 IBB (= 100/160 × 4 IBB).

Alternativa omkostnadsbelopp slopas

De alternativa omkostnadsbeloppen – index- och kapitalunderlagsreglerna slopas. Bestämmelserna får dock genom en övergångsregel tillämpas för beskattningsåren 2026–2028.

Lönebaserat utdelningsutrymme

Beräkningen av lönebaserat utdelningsutrymme ändras. Fortsatt ska 50% av löneunderlaget få nyttjas men dagens löneuttagskrav (kravet på ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen för ägarandel) slopas.

Löneunderlaget per delägare beräknas med formeln (Total lönesumma x ägarandel – 8 IBB) x 50%.

De nya reglerna om löneavdrag innebär följande vid beräkning av lönebaserat utrymme:

• Ett schabloniserat löneavdrag från delägarens andel av löneunderlaget på 8 inkomstbasbelopp (motsvarar 644 800 kr för 2026). Detta gäller även om andelarna inte innehafts under hela året, dvs någon proportionering utifrån innehavstid ska inte göras.
• Om två makar (skattemässiga makar) är delägare i samma företag ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget. Det görs alltså ett gemensamt löneavdrag för makarna så om makarna exempelvis äger 50% vardera blir löneavdraget 4 inkomstbasbelopp per make.

Takregeln

Det lönebaserade utrymmet för delägaren ska även fortsättningsvis maximalt kunna uppgå till 50 gånger ägarens egna eller närståendes lön (takregeln). Denna regel fyller i det nya systemet ytterligare ett syfte, nämligen att säkerställa att en delägare (eller en närstående) faktiskt tar ut en lön som är tillräcklig för att delägaren kan nyttja löneunderlaget.

Tas inte någon lön ut överhuvudtaget blir ju effekten att inget löneunderlag kan nyttjas (0 kr x 50 = 0 kr). Men redan en låg årslön för ägaren eller en närstående ger stor effekt (t ex ger en årslön på 100 000 kr ett tak på 5 milj kr i lönebaserat utrymme).

Löneunderlaget vid andelsbyten

Nuvarande regler kan (om man inte gör andelsbytet i början av året) innebära att löneunderlag som hör till en avyttrad andel delvis kan falla bort. För att undvika denna effekt innebär de nya reglerna även den lön som betalats ut innan andelsbytet (årets lön) ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen.

Ändringen gör att löneunderlaget vid interna aktieöverlåtelser som görs genom andelsbyten skyddas, medan löneunderlag vid vanliga interna aktieöverlåtelser fortsatt påverkas genom att löner före överlåtelsen faller bort.

Dubbla koncerntillhörigheter

Den nuvarande dotterföretagsdefinitionen i fåmansreglerna avskaffas. Bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag ska i stället göras enligt civilrättsliga regler i aktiebolagslagen.

Detta innebär att det kan bli dubbla moderföretag i en koncern:

• ett moderföretag genom majoritetsägande (t ex ägande av aktier som ger 51% av rösterna), och
• ett annat moderföretag genom avtal eller andra omständigheter (när minoritetsägaren i har praktiken ett bestämmande inflytande, t ex ett företag med 49% ägande men med avtal om att rösta för ytterligare 2% av aktierna). Vilket i sin tur gör att hela löneunderlaget kommer att kunna nyttjas när två juridiska personer äger ett bolag tillsammans, se exemplet längre fram.

Dotterbolagsdefinitionen för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer blir dock kvar eftersom det annars skulle vara oklart hur löneunderlaget i dessa ska fördelas.

Karensregeln m fl regler – tidsgränsen förkortas med ett år

Dagens tidsgränser sänks genomgående med ett år, till beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren. Enligt dagens regler gäller alltså fem år (plus innevarande beskattningsår).

Detta har betydelse för flera olika delar av fåmansreglerna, t ex

• Karensbolagsreglerna. Dvs bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en delägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget eller för bedömningen av smitta genom samma eller likartad verksamhet.
• Utomståenderegeln. Dvs regel om passiva utomståendes ägande (minst 30%) som gör att även aktiva delägares aktieinnehav räknas som okvalificerat.

Ikraftträdandet blir olika beroende på situation:

• I de fall tidsgränsreglerna är framåtblickande (beskattningsåret plus ett antal år därefter) ska det generella ikraftträdandet 1 januari 2026 gälla även för beräkningen av tidsgräns. Det innebär att förändringen ska inträffa 2026 eller senare för att den förkortade tidsgränsen på beskattningsåret plus 4 år ska gälla. Har förändringen inträffat tidigare än 2026 fortsätter tidsgränsen beskattningsåret plus 5 år att gälla.
• I de fall tidsgränsreglerna är bakåtblickande (beskattningsåret plus ett antal föregående år), t ex för karensreglerna när ett bolag läggs i träda, ska ikraftträdandet vara 1 januari 2027. Det innebär att den utlösande händelsen ska inträffa 2027 eller senare för att den förkortade tidsgränsen på beskattningsåret plus 4 år ska gälla. Har förändringen inträffat tidigare än 2027 fortsätter tidsgränsen beskattningsåret plus 5 år att gälla.

Räkneexempel

Nedanstående räkneexempel visar hur beräkningarna enligt de nya reglerna ska göras.

I samtliga typfall antas att statslåneräntan uppgå till 1% och inkomstbasbeloppet (IBB) till 80 600 kr (gäller för 2026).

Det som skiljer delägarna i exemplen åt är lönesumman i företaget och delägarnas ägarandelar. Grundbeloppet uppgår i exemplen till 4 IBB per företag och löneavdraget till 8 IBB.

Bolaget utan anställda utöver ägaren

Ett företag har en lönesumma på 8 IBB och ägs av en ägare som äger 100% av aktierna i företaget. Omkostnadsbeloppet är 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme 100 000 kr. Ägaren väljer att maximera sin pensionsgrundande inkomst och tar ut 8 IBB i lön från bolaget.

Med ett oförändrat löneunderlag får ägaren inget lönebaserat utrymme enligt de nya reglerna eftersom delägarens andel av företagets löneunderlag inte överstiger löneavdraget på 8 IBB. Om ägaren ökar sitt löneuttag eller anställer någon som inte är delägare får denne dock lönebaserat utrymme på den ökade lönen. Gränsbeloppet från omkostnadsbeloppet och uppräkningen av det sparade utdelningsutrymmet faller också bort. Däremot får ägaren ett grundbelopp på 4 IBB (322 400 kr för 2026). Totalt gränsbelopp blir grundbeloppet plus det sparade utdelningsutrymmet, dvs 422 400 kr (= 322 400 + 100 000).

Om företaget i exemplet ovan i stället ägs av två delägare som är makar, får de enligt de nya reglerna fördela löneavdraget mellan sig. Företaget har ett löneunderlag på 16 IBB. Vardera makens andel av löneunderlaget uppgår till 8 IBB. Makarna får fördela löneavdraget på 8 IBB mellan sig. Om de äger halva företaget vardera uppgår varje makes andel av löneavdraget till 4 IBB. Vardera maken får därför ett lönebaserat utrymme på 2 IBB. Makarna får också fördela grundbeloppet utifrån ägarandel. Vardera makes gränsbelopp uppgår därför till 4 IBB, fördelat på 2 IBB från grundbeloppet och 2 IBB från lönebaserat utrymme.

Företaget med fler anställda

Ett företag har en lönesumma på 60 IBB (motsvarande ungefär 10 anställda) och ägs av en ägare som äger 100% av aktierna i företaget. Ägaren har ett omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr. Ägaren tar ut en lön på 9 IBB och sammanlagda löner i bolaget är 60 IBB.

Ägarens lönebaserade utrymme blir med de nya reglerna 26 IBB (= (60 – 8) × 0,5), eller 2 095 600 kr. Omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme ger ingen ränta som läggs till gränsbeloppet. Däremot förs sparat utrymme vidare till nominellt värde. Delägaren får också ett grundbelopp om 4 IBB (322 400 kr). Totalt gränsbelopp uppgår till 2 518 000 kr (= 2 095 600 + 322 400 + 100 000).

Företaget med flera ägare

Företaget har en lönesumma på 400 IBB (motsvarande ca 70 anställda) och ägs av tre ägare med ägarandelarna 80, 17 respektive 3%. Alla tre ägare har omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr och alla tre ägare tar ut normala löner.

Lönebaserat utrymme enligt de nya reglerna uppgår till 12 573 600 kr för ägaren med 80% andel, till 2 418 000 kr för ägaren med 17% andel och till 161 200 kr för ägaren med 3% ägarandel, vid en oförändrad lönesumma i företaget. Beräkningen görs för respektive delägare utifrån den totala lönesumman (400 IBB x ägarandelen – 8 IBB) x 50%.

Omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme ger ingen ränta som läggs till gränsbeloppet enligt de nya reglerna. Däremot förs sparat utrymme vidare till nominellt värde. Varje ägare får också ett grundbelopp på 4 IBB multiplicerat med sin ägarandel i företaget. Gränsbeloppen för ägaren med 80% andel uppgår till 12 931 520 kr (12 573 600 + 100 000 + 257 920), medan ägaren med 17% får ett gränsbelopp på 2 572 808 kr (2 418 000 + 100 000 + 54 808). Ägaren med 3% ägarandel får ett gränsbelopp på 270 872 kr (161 200 + 100 000 + 9 672).

Partnerbolaget

Företaget har en lönesumma om 20 000 IBB (motsvarar ca 2 000 anställda) och ägs av 100 delägare med en ägarandel på 1% vardera. Varje ägare har ett omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr och alla ägare tar ut normala löner.

Enligt de nya reglerna finns inte längre något kapitalandelskrav så ägarna kan få ett lönebaserat utrymme. Lönebaserat utrymme enligt de nya reglerna uppgår till 96 IBB (7 737 600 kr) per ägare, vid en oförändrad lönesumma i företaget. Beräkningen görs för respektive delägare utifrån den totala lönesumman (20 000 IBB x ägarandelen – 8 IBB) x 50%.

Omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme ger ingen ränta som läggs till gränsbeloppet i de nya reglerna. Däremot förs sparat utrymme vidare till nominellt värde. Varje ägare får också ett grundbelopp på 4 IBB multiplicerat med sin ägarandel i företaget (322 400 x 1% = 3 224 kr). Gränsbeloppen per delägare uppgår därmed till 7 840 824 kr (7 737 600 + 100 000 + 3 224).

TIPS!

Vill du veta mer om de nya reglerna? Under hösten erbjuder vi en halvdagskurs om de nya skatteregler och hur du bäst förbereder sig. Läs mer här: Nya 3:12-regler för fåmansdelägare 2026 .